Gå till innehåll

Rhizodidaktik I – intro

november 21, 2011

Börjar deleuzeianska idéer ploppa upp allt mer inom pedagogik och didaktik? Det verkar nästan så. Ja, självklart har det inte nämnts med ett ord på lärarutbildningen, och när jag använde Deleuze i diskussionen av en didaktikuppgift höll jag på att få underkänt eftersom ”så mycket teori ska vi inte använda”. Men rykten om deleuze-inspirerade skoldiskussioner når en allt oftare. Jag känner för att återuppta utforskandet jag började nysta lite i i våras, i samband med en studiecirkel med uni diy.

Därför utlovar jag en bloggserie, lite för att tvinga mig själv att faktiskt blogga, slänga ut halvfärdiga skisser snarare än att sitta och snickra på något större som aldrig blir klart. Det händer mycket i livet den närmaste tiden, inklusive pappa-blivande till nyår, så det kan bli tyst här. Men jag hoppas slänga ut något under de närmaste veckorna.

Tanken är, förstås, inte att hjälpa läsaren förstå Deleuze, inte att analysera eller bygga ett deleuze-kunskaps-träd – utan tvärtom låta Deleuzes begrepp bli punkter i ett rhizom som skjuter nyfikna och produktiva skott åt alla håll, kopplar sig samman med hjärnforskning, kaosteori, pedagoger som Dewey och Vygotskij, intelligensteorier som konnektionism och mycket mer. Deleuze och medbrottslingen Guattari är obegripliga, det är sant. Men de är också väldigt tillåtande. De ansåg att filosofers uppgift är att skapa användbara begrepp, och det är fullt möjligt att slita ut ett begrepp ur deras böcker och använda det utan att förstå ett dugg av resten. Lite så tänker jag jobba här.

Därför utlovar jag:

II – Varande eller blivande?
III – Träd eller rhizom?
IV – In divid eller sammansättning?

Behöver vi detta flum? Ja. Skolan inte bara går käpprätt åt helvete, den är, och har alltid varit, en vidrig institution. Därför måste vi söka radikalt annorlunda verktyg för att kunna förändra den, skapa en ny skola.

”In such a future, education might be more worthy of and might not betray those who come to it with hopes and dreams of splendid transformation.”

(St.Pierre i Nomadic education av Inna Semetsky (red) 2008:194)

Lista på andra inlägg:

På den här bloggen: Deleuze and complexity science in second language acquisition

Björn – om skola och ubildning: Dags för Deleuze i skolan? och Nomaden

Pelle Pedagog: en grym sammanfattning av svenska diskussioner om Deleuze i skolan

2 kommentarer lämna en →
  1. november 21, 2011 9:04 e m

    ”Tanken är, förstås, inte att hjälpa läsaren förstå Deleuze, inte att analysera eller bygga ett deleuze-kunskaps-träd – utan tvärtom låta Deleuzes begrepp bli punkter i ett rhizom som skjuter nyfikna och produktiva skott åt alla håll”

    Precis så! Det ska användas snarare än förklaras, ungefär. En klart mycket bättre ingång än min, jag krånglar fortfarande med att försöka redogöra begrepp (för att kunna använda dem överhuvudtaget). Mest för mig själv iofs…

    Nomadic education landade idag i brevlådan, ska försöka ta mig an den inom den närmsta tiden.

Trackbackar

  1. Prinsarna av Serendip, tågpendlaren och rhizom | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 137 other followers